My sociological pedagogy essay on quilting, på svenska
YouTube har ökat intresset för amerikansk lappteknik och kviltning
en utbildningssociologisk essä
Linnea Grönstrand-Mölsä
Juli-Augusti 2019
_________________________________________________________
Innehåll
_________________________________________________________
Ordlista
Amerikansk blockteknik
En av delarna inom den traditionella indelningen av lappteknikens fyra områden: amerikansk blockteknik (eng. American block patchwork piecing), engelsk blockteknik (eng. English paper pieceing), blockkonstruktion på en bas (eng. foundation/paper piecing), appliqué-teknik (eng. applique).
Block
Grunddelen inom traditionell lappteknik; ett block består av delar av (olika) tyger som sytts ihop till en ny helhet, inom alla de fyra områdena av lappteknik. Enligt uppslagsboken av Beyer finns det mer än 4000 olika publicerade historiska och moderna blockmönster.
Bård, kant
Tygdelar som håller samman block med varandra, kan också kanta dem, samt rama in lapptäckets mitt för att få det färdiga täcket så stort att det blir den dimension som krävs.
Lappteknik
(eng. patchwork) Namn för alla textila tekniker som använder sig av hopfogandet av delar för att skapa en ny helhet.
Kviltning
Själva sammanfogningen av lapp-täckets tre delar, den sömnad som går genom alla lager och håller ihop lapptäcket. Går att göra både för hand och på maskin.
Mellanlägg
Traditionellt gjordes dessa av bomullsfibrer, i olika tekniker. I dagens läge görs dessa maskinellt av olika typer samt blandningar av fibrer, både i vävd och nålpressad form. Fibrer som används är bl.a. polyester, bomull, silke och bambu.
Podcast
Personlig eller professionellt publicerad ljudinspelning som man kan lyssna på via olika innehålls-leverantörers sidor, även kallad internetradio.
Tutorial
En handledande publikation inom ett ämne, oftast text med tillhörande detalj eller steg-för-steg bilder, eller i videoformat.
Kviltgille
Från eng. quilt guild, en förening vars medlemmar alla är intresserade av handarbetet och ordnar olika sorters syevenemang och program tillsammans.
YouTube
Social mediesida ämnad för personlig uppladdning av videomaterial.
_________________________________________________________
Inledning
Mitt eget intresse för lappteknik och kviltning startade i maj 2009. Då var jag studerande, 26 år, och bodde tillsammans med min sambo (numera make) i Åbo. Före det var mitt sömnadsintresse väldigt lågt, och de projekt jag gjorde var till största delen nödvändiga reparationer av billiga kläder och dylikt vi hade hemma. Orsaken varför jag med så stor säkerhet kan säga att mitt intresse började då var att Svenska Yle:s (då relativt nya) program Strömsö med Lee Esselström som hobby- och handarbetsexpert höll längre inslag med temat lappteknik och kviltning i ett Strömsö-avsnitt. Inför avsnittet hade Esselström rest på studiebesök till Norge för att besöka lapptäcksexperten Gerd Gellein Merkesdal, och inslaget gjorde oerhört stort intryck på mig. Gellein Merkesdal har gett ut ett tiotal böcker gällande lappteknik, och jag har efter år 2009 läst så gott som alla av dem, och även böcker av otaliga andra författare. Den blockteknik som presenterades av Esselström i avsnittet använde jag mig sedan av för att göra mina första två lapptäcken, och det första av dem har jag ännu kvar. Nu, sommaren år 2019, kan jag jämföra det lapptäcket med de jag senast fått klara (i skrivande stund två åt barnens kontaktpersoner på daghemmet) och kan konstatera att jag ligger nära expertkunnande själv. Då jag själv försökt analysera vad det är med just lappteknik och kviltande som attraherar mig har jag fått det preciserat till fyra delar: återbrukshantverk, kreativitet, geometri och mental hälsa.
Jag tror starkt på det att hellre reparera trasiga textilier än att slänga dem, och då det sedan inte längre är möjligt[i] så kan man plocka isär och återbruka delarna. Återbruk i sin tur skapar en möjlighet till kreativt tänkande inom handarbete, speciellt i sådana fall där man starkt begränsar sig till att använda endast de material man har. Personlig ekonomi kommer här även in i bilden, vilket jag upplevde som en stor faktor då år 2009 när jag började. Gällande konstruktionen av ett lapptäcke, som i sig (oftast) är en 2-dimensionell yta, så kom matematik och geometri in i bilden. Att på förhand kunna räkna ut hur mycket tyg man behövde för sitt arbete tycker jag är fantastiskt praktiskt, samtidigt som lapptäckets block i sig själv är baserade på matematiskt uträknade delar då de flesta blockmönster är direkt grafiska och endast sydda med raka sömmar. Inom mera improviserade block, som de i tekniken som Esselström presenterade i inslaget, finns sedan möjligheten att inte ens själv veta hur det slutliga arbetets block kommer att se ut. Vilket ger oss en liten åsnebrygga till mental hälsa. Att sy, och speciellt att sy för hand, har under senaste fem åren kommit på tapeten att även vara en bra mindful terapiform, precis som stickning före det, vilket är varför jag under år 2019 satsat hårt på att lära mig lappteknik med handsömnad.
Och slutligen, orsaken bakom rubriken jag valt för essän: jag har lärt mig majoriteten[ii] av det jag kan om lappteknik via internet. Grovt uppskattat skulle jag säga 70% via internet (både text, bild och video), 25% via böcker och 5% via kurser och personliga interaktioner. Så jag hör definitivt till den generation av kviltare som lärt sig handarbetet efter 2010 till stor del tack vare YouTube.
Teori
Min teori är att allt fler barn och unga vuxna, precis som jag då år 2009, kommer att ha lättare att lära sig lappteknik och att kvilta[iii] m.h.a. videotutorials via internet. Orsakerna jag baserar detta på är taget från orsakerna bakom hur jag själv under ca 10 år lärt mig lappteknik: lättillgänglighet, komplementär inlärning, ”edutainment” och en ökad lust att lära sig återbruka textil.
För att klargöra vad jag menar: med lättillgänglighet avser jag det att de flesta unga och unga vuxna har telefoner (även om de inte råkar ha personliga datorer) och aktivt använder dem för att söka efter media (på exv. webbsidor som YouTube) gällande en rad olika kriterier. En typ av videon och media som kommit efter ”den stora blog-boomen” efter år 2000[iv] är boomen med alla dessa gör-det-själv-videon (från eng. DIY eller do-it-yourself) eller videotutorialer som just personliga videouppladdningssidor har gjort möjliga. De flesta av dem tillåter användaren att ladda upp videon och sedan editera dem m.h.a. sidans egna videoediterings-verktyg, vilket gör det lätt för användaren då hen inte behöver någon annan programvara än sin telefon och bra internetuppkoppling. Och för att se dem behöver en annan användare endast det samma och en idé om sökord som skulle kunna hitta den typen av material.
Komplementär inlärning blir ganska självklart här, eftersom slutresultatet lätt blir att då en användare inspirerats tillräckligt behöver hen endast sätta sig fram framför sin symaskin[v] med allt samlat material som behövs och telefonen, och sedan steg för steg följa instruktionerna i tutorialen. Om det blir fel, så kanske man måste spendera tid för att söka efter varför så skedde, men annars kan man väldigt enkelt lära sig grunderna i egen takt så här. Man kan lägga ifrån sig arbetet och fortsätta när man igen har tid för det, t.ex. nästa kväll eller dag, men på det här sättet är arbetssättet logiskt uppbyggt och överskådligt och eleven vet (oftast) exakt var i förloppet hen är, om hen följer tutorialen från början till slut. Här vill jag även inflika att återbruk då eleven startat ett inlärningsprojekt säkert blir aktuellt, då man kanske inte alltid vågar eller har ekonomisk möjlighet att direkt köpa nytt för att ”bara prova” på en teknik eller metod man ännu är nybörjare på.
Att beskriva den här sortens inlärning som edutainment (myntat ca 1950 från de engelska orden ”education” och ”entertainment”, ungefär underhållningsutbildning på svenska) sker lätt och verkar synnerligen passande, då de som skapat en affärsverksamhet kring videotutorialer snabbt även lärt sig att användare gillar videon som ger dem en positiv känsla då de ser den. ”Roliga”, ”underhållande” och ”inspirerande” videon med ”trevliga och personliga presentatörer” ses i regel av flera folk än sådana som saknar detta.
Ytterligare finns det teorier inom sociologin, som vi också tagit upp på kursen, som bra beskriver framgången bakom fenomenet att just lära sig ett handarbete via videotutorials: globalisering, teknomedia-användning, socialkonstruktion och feministisk teori[vi] Jag behandlar detta i de följande kapitlen.
Faktapresentation
Som en effekt av globaliseringen och de senaste 10 årens framsteg inom teknomedia-användning och forskning, ser vi nu en industriell värld där användare med tillgång till datateknik på så enkel nivå som åtkomst m.h.a. telefon, klarar av att socialt konstruera ett slags ”inlärande samhälle på internet för hantverk och handarbete” där internet är kommunikationsmedlet och bloggar och socialmediaplattformar deras medium.
För min faktasökning har jag använt mig av både dokumentärer och podcast-intervjuer som gjorts om den person som räknas ha börjat själva populariteten för videotutorialer för lapptäckande och kviltning: Jenny Doan och hennes familjs bolag Missouri Star Quilt Co(mpany)[vii]. De var så gott som de första som via YouTube - efter den stora ekonomiska krashen 2007-2008 - började skapa och publicera videotutorialer för kviltning (år 2008) och nu 11 år senare är hon/de världskända just pga. dessa. I intervjuerna med Doan poängterar hon att de som dras till deras videotutorialer främst är två grupper av användare: nybörjare och barn[viii]. Doan kommenterar även att en av orsakerna bakom deras popularitet är att de gör det socioekonomiskt mera möjligt för just dessa två grupper att börja med sömnad/lappteknik (se min teori om komplementär inlärning och återbruk ovan), och möjliggör inlärning för personer som är långt belägna från ställen som erbjuder kurser i lappteknik (komplementär inlärning igen). Om vi granskar detta med syn från feministisk teori så har i stort sett allt handarbete, bland det även lappteknik, varit kategoriserat som ”kvinnligt arbete” (eng. women’s work), så detta med att det tack vare socialmedia fått större spridning och popularitet – även över ”könsgränserna”! – en bra sak.
Den traditionella och historiska beskrivningen på ”vad är ett lapptäcke” säger att det är ett textilt arbete bestående av en topplager, ett mellanlägg och ett bottenlager som alla är permanent sammanfogade. Numera är denna beskrivning lite flytande, eftersom lapptäcken som består av textila kollage (s.k. konstlapptäcken, eng. art quilts) inte alltid har ett mellanlägg, då det botten som använts varit så tjockt att det varit opraktiskt att använda ett mellanlager. Inom ramen för den traditionella beskrivningen ryms även lapptäcken som används som väggbonader, eftersom ett lapptäcke inte behöver fungera strikt som ett nyttoföremål.
Traditionellt har också både hantverk och handarbete lärts ut personligen, från lärare till elev tills eleven ifråga klarar av att tillverka samma eller liknande produkt som läraren. Inlärningen har oftast varit baserad på sådana delar som materiallära, teknik, metodik, estetik och kreativ design. Vissa delar av detta har sedan sparats och lärts ut med böcker och uppslagsverk som stöd, medan andra delar sedan lärts ut helt handgripligt så eleven skall se hur tekniken/metoden skall användas. Detta med att hantverk och handarbete båda är oerhört starkt betonat av visuell inlärning utöver det rent mekaniska, eftersom videoteknik har precis det som fokus och enkelt kan förstärka intrycket av inlärningen genom att visa upp i detalj sådant som en elev annars kanske skulle missa. Detta är en av videoinlärningens stora positiva bidrag till inlärningen: att kunna visa upp detaljer för sin åskådare. Inte för att säga att inte bilder och teckningar i böcker skulle kunna samma, men för att mänskliga ögat är menat att arbeta med 3D-objekt klarar vi oftast bättre av att förstå rörliga videon då de ger oss samma känsla av avstånd som den verkliga världen. Video ger oss även en (falsk) känsla av social interaktionism med vilken man som användare sedan socialt konstruerar sig en uppfattning om hur verkligheten som kviltare kunde vara, eftersom en användare som inte har verkliga erfarenheter utanför internet kviltningssamhället endast kan skapa sig en uppfattning om den delen[ix].
Resonemang kring ämnet
Trots att ett lapptäcke teoretiskt och praktiskt kan bestå av endast (med mellanlägget medräknat) endast en topp och ett botten bestående av var sin hel bit tyg, och endast ha kviltningen som dekorelement[x], så är det ändå långt vanligare att skapa kvilttoppar (eng. quilt tops) baserade på intrikata mönster. Vissa av dessa mönster är så gamla (de flesta av dem har första gången publicerats för mer än 100-200 år sedan) att de därför är en del av det som i USA anges som ”Public domain” (ungefär ”allmän egendom” eller ”fri användning”) inom upphovsrätts- och patentlagen. Därför är en del av detta gällande utlärningen av lappteknik också en copyrightfråga: om någon skapar en handledande beskrivning, publicerar den på internet, och sedan vill ta betalt av de som vill se/läsa beskrivningen, är det tillåtet? Detta är en del av den forskning som görs av Just Wanna Quilt-gruppen, och eftersom ämnet även påverkar det som användare vågar publicera i videotutorials i USA är det även en sida som utlärning via socialmediaplattformar måste ta ställning till om de inte vill råka i problem med lagstiftningen.
Sammanfattning och diskussion
Den ökade möjligheten att lära sig av andra över internet - via antingen text-, bild- eller videoinlärning - på sina egna villkor och egna takt tror jag starkt är orsaken bakom uppsvinget av intresserade inom olika handarbeten och hantverk. En ekonomisk del kommer också in här; alla väljer vi i Finland (och garanterat annanstans med) att betala för vår internetuppkoppling där hemma, men att frivilligt spendera (fri)tid och pengar på att delta i kurser inom olika handarbeten kan i vissa fall vara en omöjlighet.
Det som inlärning via internet ger en är: inlärning i egen takt (exv. kan man alltid pausa en video medan man syr det man just setts göras), tid (man kan ta en paus och exv. hinna laga mat år familjen, eller fortsätta med arbetet då barnen gått och lagt sig) och enligt ens egen budget (donerade tygdelar av någon som gallrat i garderoben, lopptorgsfynd och återbruk). Här ses bra basis för feministisk teori, eftersom många unga kvinnor fortfarande är ekonomiskt i underläge.
Det som det oftast inte ges – utom i de fall där man betalar för en prenumeration på en webbsida (ss. Bluprint, Patreon eller Skillshare) som fungerar som innehållsleverantör (eng. content provider) med kurser som har handledare/lärare tillgängliga – är konkret handledning och hjälp vid behov utöver tutorialen. Beroende på hur aktiv den som skapat tutorialen är på internet, så kan det hända att eleven måste lära sig själv hur den skall söka efter sådan typ av media som svarar på de frågor som kommer upp. I mitt fall har detta inte har varit ett problem, främst eftersom jag växt upp med att lära mig hur man kan använda internet för att få svar på eventuella frågor man har efteråt. Vad som kanske mera blir en aktuell fråga blir istället: när skall man sluta leta efter nya saker att lära sig, när allt man läser och ser inspirerar en att börja skapa?
Fotnoteringar
[i] Tänk dig använda jeans som fått sprickor i för många av sömmarna.
[ii] Svårt att uppskatta mängden man lärt sig av något, men jag har här försökt uppskatta baserat på min mediaanvändning, biblioteksbokslånande och de kurser jag tagit sedan 2009.
[iii] Eller varför inte stickning, virkning, knyppling, eller vilket som helst annat handarbete.
[iv] Efter år 2000 ökade mängden hantverksbloggar oerhört, delvis pga. fenomenet som sedan blev till ”det moderna online kviltgillet” (eng. Modern Quilt Guild). En sak som sedan drastiskt ändrats efter 2010 inom blogvärlden på nätet är - förutom en ökning av möjligheten att personliggöra (eng. customize) sina bloggar till att få mera Web 2.0 design - att kända blogpersonligheter numera varumärkesförklarar sig och har skapat titeljobben ”influencers” (ung. marknadspåverkare) och skriver för provision för de företag vars produkter de nämner och bloggar om.
[v] Om hen har tillgång till en, i annat fall kanske med nål och tråd om hen väljer att göra det traditionellt. Det har även jag själv gjort, och även lärt mig det på basis av videotutorialer.
[vii] Här lönar det sig STORT för läsaren att åtminstone se en dokumentär och ännu viktigare att höra på åtminstone den podcast om Jenny Doan och MSQC som gjorts av Just Wanna Quilt, som finns i referenslistan i kapitel 5. Mycket av de fakta jag tar upp har sin början i det hon berättar i dem.
[viii] En bidragande orsak varför gruppen barn i USA som lär/lärt sig handarbeten över internet har ökat så mycket är för att deras grundskolesystem har tagit bort ämnet huslig ekonomi, som olikt Finland där huslig ekonomi och handarbete/slöjd är skiljda ämnen, som innehöll sömnadslära.
[ix] Synnerligen bra åskådliggörning på hur en social konstruktion av ett samhälle som gjorts av en person även saknar delar som påverkar det samhället!
[x] Denna typ av (lapp)täcken kallas på engelska för whole cloth quilts, på svenska ungefär kvilt av helt tyg.
_________________________________________________________
Referenser
(webbsida) https://svenska.yle.fi/profiler/lee-esselstrom Personprofil för Lee Esselström gällande Strömsö.
(webbsida) https://svenska.yle.fi/artikel/2010/03/07/lappteknik-tacke-av-bakgrundsblock Lappteknik: täcke av bakgrundsblock, artikel med inbäddad video.
(webbsida) https://svenska.yle.fi/artikel/2009/05/10/lappteknik-bakgrundsblock Lappteknik: Bakgrundsblock, artikel med inbäddad video.
(webbsida) https://svenska.yle.fi/artikel/2010/03/14/kvilta-ett-lapptacke Kvilta ett lapptäcke, artikel.
(webbsida) (besökt 26.7.2019) https://arenan.yle.fi/1-2987676 Strömsö inslag om hur man kviltar ett lapptäcke, video.
(webbsida) https://svenska.yle.fi/artikel/2009/05/03/gerd-gellein-merkesdal-ar-expert-pa-lappteknik Artikel med videoinslaget från Strömsö avsnittet om Gerd Gellein Merkesdal.
(bok) Beyer, J. (2009). A quilter's album of blocks and borders: 4044 pieced designs for quilters. Elmhurst III, Breckling Press. ISBN-13: 9781933308081, 464 sidor.
(webbsida) https://www.justwannaquilt.com Just Wanna Quilt, sidan för forskningprojektet gällande ”quilting and copyright” från Tulane Univeristy Law School, New Orleans, USA.
(podcast) https://www.justwannaquilt.com/podcast Forsknings-podcast startad av Dr Elisabeth Townsend Gard, forskningsledaren för projektet nämn i referensen ovan.
(podcast/intervju) https://www.youtube.com/watch?v=2OXcrLahRYk Just Wanna Quilt intervjun med Jenny Doan från Missouri Star Quilt Co.
(podcast) https://www.stitcher.com/podcast/the-life-story-coach-podcast The Life Story Coach Podcast, en podcast om historien bakom olika små och stora företag och de personer som skapat dem.
(podcast/intervju) https://www.stitcher.com/podcast/the-life-story-coach-podcast/e/57071683 The Life Story Coach Podcast intervju med Jenny Doan från Missouri Star Quilt Co.
(podcast/intervju) https://podcasts.apple.com/us/podcast/lesson-1-stitching-it-all-together/id1441686661?i=1000424483414 podcasten Buiseness Schooled, avsnitt 1 om Jenny och hennes son Al Doan från Missouri Star Quilt Co.
(podcast/intervju) https://podcasts.apple.com/us/podcast/jenny-doan-talks-quilting-success-youtube-stardom-episode/id381334225?i=1000434851705 Entertaining insights with Dr Nancy Berk, en podcast av psykologen Dr Nancy Berk. Avsnittet med Berks intervju med Jenny Doan.
(webbsida) https://www.youtube.com/playlist?list=PLD5EF21A981F69C28 Spellistan på alla ”video tutorials” som Missouri Star Quilt Co har publicerat på YouTube, 26.7.2019 var de 444 st. (en ny video publiceras varje fredag)
(artikel) https://www.npr.org/2015/05/21/408452759/one-family-revitalizes-a-small-town-with-yes-quilts?t=1564135553293 Kort artikel från år 2015 gällande företaget Missouri Star Quilt Co historia.
(dokumentär) https://www.pbs.org/video/arts-upload-missouri-star-quilt-co-crescendo-gene-clark-feb-9-2017/ En PBS (Public Broadcating Service) dokumentär från 2016 gällande Missouri Star Quilt Co och dess historia; efter 1min10sek in i videon presenteras företaget. Samma video, med videovinjetten utklippt, kan även ses på https://www.youtube.com/watch?v=38rwYApx9Yo
(dokumentär) https://www.youtube.com/watch?v=8KWPW1uu038 En Forbes dokumentär från 2018 gällande Missouri Star Quilt Co och dess historia.
Comments
Post a Comment